En liten berättelse om Julfirande i Kroatien – förr och nu

Under socialism – kommunist tiden i Kroatien (från 1945-1990) var Jul firande förbjudet, liksom dop, första kommunionen, att konfirmera sina barn eller gifta sej i i kyrkan. De som ville göra det var tvungna att göra det i smyg och i tysthet. Det ända firandet var ”väntan på Snö gubben”(Djed Mraz) som kom med presenter vilka öppnades på Ny års afton.

Om vi tar ett steg tillbaka till 1935-1955, på den tiden i ex Jugoslavien var det stort press på kyrkan och Tito som var ledaren av KP Jugoslavien (Kommunist Partiet) som själv deklarerad ateist, år 1936 sa ”Enligt vår världssyn är vi kommunister bärare av dialektisk materialism och som sådana icke troende.” Från kyrkorna, kloster och andra tro institutioner ”lagligt” togs landsområde, byggnader… Präster hamnade i fängelse och en del plågades till döden. Initiativ för alla politiska mått och order gav ”Partija” som var bakom allt och hade tillgång till finans, militären och utrikes.

Titos mål var att efter kriget med alla krafter ”likvidera” kyrkan ur landet och reducera den till att bara vara del av den intima, privata livet av de troende. Metoder för att nå det målet var olika…

Jag vill bara påminna att Kroatien då liksom idag är ett land som består av ca 99 % kristna av det katoliker är ca 94 %).

Mellan 1980-1990 talade man ”lite” mer om Julen och i några större städer kunde man hitta få Jul dekorationer som såldes på marknaden. På den tiden var det också populärt att åka till Trieste i Italien för att shoppa och då passade många på att köpa Jul dekorationer där.

Idag, efter att Kroatien har blivit självständig Republik har allt ändrats och kyrkan andas med fulla lungor. Tradition och vanor har äntligen kommit tillbaka i ljuset.

Här har ni ett par exempel på Jul tradition i Kroatien:

Advent krans:

Finns i alla kyrkor, även om den inte nämns i regel i liturgier men vi ser den idag i nästan varje familj hus i olika institutioner som sjukhus, barnhem, dagis, skolor, hotell receptioner, på TV och i tidningar. Den ställs på bordet eller hänger från taket bunden med dekorations trådar. Man kan göra den själv eller köpa den på marknaden eller i blomster affärer. Det finns stort urval i olika storlekar, färger men vanligtvis görs den på så vis att man flätar in gröna grenar i en cirkel och kanske pryder den med en färgremsa och sedan sätter in fyra ljus som tänds en varje veckan genom december månad eller Advent period.

Sant Nikola/Nikolaus:

Försvararen av sjömän, familjer, hälsa… firas den 06.december varje år. I små ställen som t.ex. fiske byn Komiza (värt att nämna) på ön Vis traditionellt firas Sant Nikola så att man brinner ner en gammal båt framför by kyrkan som ligger på bergskullen ovan. Många besökare kommer för att delta i det firandet. Den dagen får barnen i sina rena stövlar – som de hängt ut natten innan, godis och choklad (om de har varit snälla under året) om det anses att de inte har varit ”så” snälla under året bland godis och choklad lägger ”Krampus”(han följer alltid med St. Nikola) en piska.

Vete:

På St. Barbaras eller St. Lucias dag, den 13.december planterar man vete frö hemma och förbereder grönska som dekoration för hus och bord. Den traditionen har sina rötter i tiden före Kristus för att få välsignelse och bra skörd. I dag då man under Jul period planterar vete frö sätter man också in ett ljus som man tänder på Jul afton och man omringar växten med röd remsa, färgen som är del av den Kroatiska flaggan.

Julafton:

I Kroatisk tradition, den kändaste Jul prydnad är julgranen som man köper dagen innan Julafton och klär med Jul dekorationer, i det deltar hela familjen. Familjen samlas också för att lägga presenter under granen och ett stall som föreställer Jesus födelse, omringad med djuren samt Maria och Josef.

Den dagen och hela den veckan möts människor i kyrkan för bikt å förberedelse för Jul högtid och mässor alltså det andliga. Dagen innan Jul är det fasta dag, man äter inte kött och djur fett. Hela den dagen i hemmen förbereds mat för kvällen och morgondagen. Därefter går alla till kyrkor på midnatts mässor och eventuellt Jul konsert i sammanband med mässanora.

Traditionell mat:

Middag på Julafton:

”Bakalar på bjanko” och ”bakalar brudet” är fisk rätter . För dessert har man små kakor som kallas ”fritule”.

Jul:

På Jul dagen förbereder man traditionellt fylld stekt gås eller anka med potatis. Hemlagad tupp eller kött soppa och för dessert Jul mandel tårta eller Buche de Noel (Jul stam).

Det gamla året:

Dagen innan Ny År finns det inget strikt traditionellt: någon föredrar fisk specialiteter och andra kött men i princip den dagen förbereder man mat för morgon dagen också.

Ny År:

Den dagen vanligt serveras nationala rätter som ”pasticada med njoki”, ”sarme”, vild djur kött (vildsvin eller fasan)i sur sås. Det är inte ovanligt att grilla gris och servera den även kall med ”fransk sallad” Dessert är alltid något lätt och med crème som t.ex. frukt tårta.

De Heliga tre kungar:

Helgdag som räknas som ändan av tolv Jul dagar. Den dagen nämns tre vise män som har kommit till Jesus med presenter och den dagen tar man av all dekoration och julgranen kastas. Prästerna välsignar hemmen och gårdar med det heliga vattnet. Den dagen går man till kyrkan och det räknas som sista dagen av Jul firandet.

Det kända receptet för ”bakalar bjanko” och ”brudet

Inredningar för:

Bakalar bjanko

400 g bakalara (lut fisk)

4 potatisar

• 5 vitlöks klyftor
• 100 ml vitt vin
• 2 skedar persilja
• Oliv olja
• Salt och peppar

Beskrivning:

Nu öppnar vi en stor kock gåta . Bakalar på bjanko är traditionell mat här men det är inte bara dalmatinsk recept utan den är känd i andra syd länder också.

Intensiv smak och doft av bakalar (lut fisk) och vitlök undanviks med kokta potatisar. Allt mosas till fin pastej. Om man riktigt vill njuta i denna måltid ska man äta den med rostat bröd.

Förberedelse:

Bakalar (lut fisk) ska ligga under natten i kallt vatten. Därefter tar vi ut den, lägger i nytt kallt vatten och kokar den. I mellan tid kokar vi skivade potatisar i en annan kastrull.

När bakalar har mjuknat rensar vi honom från ben och mosar köttet. I stek pannan på varm oliv olja steker vi hackad vitlök, mosad bakalar och häller över den med det vattnet den kokades i och vitt vin. Det kokas 2-3 minuter till, tillsätter salt och peppar och sedan mosas allt tillsammans (också potatis, persilja) antingen i med hand eller i elektrisk blandare. Innan serveringen skvätter man över lite oliv olja. Serveras med rostat bröd.

Brudet av bakalara

• 500 g bakalara
• 1 kg ung potatis
• 4 röda lökar
• 1 konserv av mosade tomater(utan vätska)
• 4 klyftor vitlök
• 100 ml vitt vin
• 30 ml prosek (söt dessert vin)
• 1 blad laurel
• 2 skedar hackad persilja
• oliv olja
• salt och peppar

Beskrivning:

Bakalar är den kändaste Jul helg mat. Man köper torr lut fisk (bakalar) som man håller i vattnet minst en dag. Rensa noggrant fisken från ben. Man kan också köpa djupfryst bakalar fisk- den förbereder man på kortare tid och man kan äta den oavsett är det Jul dagar eller inte.

Förberedelse:

I stekpannan på varm oliv olja steker vi hackad lök tills den mjuknar, därefter lägger vi i bitar av bakalar fisk i och steker allt på lågt värme tills det inte finns vätska mer. I ren kastrull lägger vi först lager potatis skivor sedan lager av bakalar bitar därefter lag av mosade tomater och så fortsätter vi tills vi lagt in allt. Efter det tillsätter vi salt, mosade vitlöks klyftor och över det strör vi över hackad persilja och häller i oliv olja (ca 1 dl eller mer). Över allt detta häller vi över vitt vin, prosek (dessert vin) och så mycket vatten att det just täcker över alltsammans. Detta ska kokas till potatisen har blivit mjuk (ca 30 -40 min). Före serveringen ska det stå i ca 1 timme, värmas upp igen och serveras.

Smaklig måltid eller, Dobar Tek!